1954 blir Volvo Titan den första serietillverkade lastbilen i världen med turbomotor. Tekniken har sedan 20-talet använts till motorer i fartyg, flygplan och lokomotiv och även i en lastbil från schweiziska Saurer 1938. Syftet med turbo är att öka effekten, men samtidigt sänka bränsleförbrukningen.

Troligen har inget annat årtionde betytt så mycket för lastbilarnas utveckling som 50-talet. Framför allt händer mycket med motorerna. Bensinmotorer ersätts av dieselmotorer med direktinsprutning – och 1954 kommer den första turbomotorn. Att motorerna blir starkare och orkar mer får till följd att ekipagen blir tyngre och längre. Också chaufförernas komfort förbättras. Körningen blir enklare med servostyrning och introduktionen av sovhytter ger bättre möjligheter till vila.

Gudomligt väsen

Volvo Titan, som först bär modellnamnet L395, lanseras 1951 och får sitt namn efter en tävling. För första gången får en Volvomodell ett officiellt namn. En titan är enligt den grekiska mytologin den första generationens gudomliga väsen och barn av Uranos (himlen) och Gaia (jorden), som kontrollerar jorden innan de olympiska gudarna anländer. Titan är därför ett högst lämpligt namn på denna jätte.

Hytt i stål

Titan-modellen är inte helt ny, många beprövade komponenter från tidigare generationer används, bland annat chassi och växellåda. Däremot är designen mjukare och hytten är av säkerhetsskäl tillverkad av stål, långt innan lagstiftningen kräver det 1960. Titan förses också med en ny direktinsprutad och starkare dieselmotor, som också den har vissa delar gemensam med tidigare versioner. Men volymen har ökats från 8,7 till 9,6 liter och effekten är 150 hk i stället för som tidigare 130 hk. Motorblocket är till stor del tillverkat i aluminiumlegering för att spara vikt, en teknik som bland annat hämtas från Volvo Flygmotor.

Laddad med turbo

Tre år senare, 1954, kommer turbomotorn och nu höjs effekten till 185 hk, trots att vikten på motorn bara ökar med 25 kilo. Volvo arrangerar en visningsturné, en roadshow, och det är alldeles särskilt två fordon som drar till sig uppmärksamhet. Den ena är Titan Turbo, den andra personbilen Volvo P1900, från början kallad Sport. Titan blir en stor kommersiell framgång och fram till 1965 säljs det 19 537 vagnar, medan P1900 bara tillverkas i 68 exemplar, plus fyra prototyper.

Ekonomisk motor

I en broschyr från 1954 beskrivs fördelarna med turbo: ”Eftersom kompressorn drivs av avgaserna är motorn särskilt ekonomisk. Trots att turbomotorn levererar en högre effekt är bränsleförbrukningen oförändrad”. Detta sätter fingret på den stora poängen med turboteknik: högre effekt, ändå bibehållen eller till och med lägre förbrukning.

Från fartyg och flyg till lastbil

Turbon uppfinns av den schweiziske ingenjören Alfred Büchi, som får patent 1905. Tekniken börjar användas först på 20-talet och då i fartyg och tåg med dieselmotorer. Den första kommersiella användningen sker 1925 då Alfred Büchi installerar sin uppfinning i en tiocylindrig dieselmotor, vars effekt därmed ökar från 1 750 hk till 2 500 hk. Motorn används av det tyska transportdepartementet för två stora passagerarfartyg, ”Preussen” och ”Hansestadt Danzig”. Turbotekniken används för flygplansmotorer under andra världskriget, bland annat i Boeings B-17 Flying Fortress. Den schweiziska lastbilstillverkaren Saurer AG är 1938 först med att förse en lastvagn med turbomotor, men det blir ingen serieproduktion.

Kapplöpning

Genomslaget för turbon kommer på 50-talet då det tyska företaget Eberspächer utvecklar ett turboaggregat som är så litet att det kan rymmas i motorrummet hos en lastvagn. En kapplöpning startar mellan den tyska lastbilstillverkaren MAN och Volvo – och man kan nog säga att båda vinner. MAN presenterar redan 1951 en konceptlastbil med turbomotor, men Volvo hinner 1954 först till serietillverkning med Titan Turbo. Turbodieslarna tar så småningom helt över från sugmotorerna och 1980 tillverkar Volvo sin sista sugmotor till lastvagnar.