Volvo samarbetar med den etablerade tillverkaren Bolinder-Munktell (BM) i Eskilstuna och köper bolaget 1950. Volvos första traktorer får identisk bakdel med BM:s tidigare modell BM20. Den tredje och större traktorn i serien, röda T43, kommer 1946 och lägger grunden för Volvos rykte som tillverkare av kvalitetstraktorer. Nödlösningen under kriget utvecklas till en stor framgång. Under de följande 30 åren produceras en kvarts miljon traktorer.

Stor marknad krymper

Efter Volvos köp av Bolinder-Munktell växer traktortillverkningen snabbt och på 60-talet har BM 40 procent av den svenska marknaden. Men bara tio år senare vacklar verksamheten. På Volvos bolagsstämma 1979 presenterar den dåvarande koncernchefen PG Gyllenhammar ett avtal om försäljning av traktorerna till finska Valmet, något som utlöser starka reaktioner, såväl bland lantbrukare, som varit trogna kunder, som bland politiker som vill rädda kvar jobben i Eskilstuna.

Demonstrationer

Fackliga organisationer skanderar ”Traktorn röd ger oss bröd, traktorn röd ger oss bröd” och krav på att stoppa avtalet med Valmet kommer från flera håll. Men siffrorna talar sitt tydliga språk: år 1978 svarar lantbruksmaskinerna för 34 procent av Volvo BM:s omsättning, 1983 är andelen nere i nio procent. Efter 70 år tillverkas 1983 den sista Volvo-traktorn i Eskilstuna, även om det senare sker viss legotillverkning åt Valmet. Rädslan för massuppsägningar vid fabriken i Eskilstuna visar sig vara obefogad: inga friställningar sker.

Jonas Hesselman

Totalt tillverkas 1 600 Volvo T43 under åren 1946–1950 och priset i januari 1949 är 12 900 kr. Främsta konkurrent är BM20, som i praktiken är samma traktor – men den viktiga skillnaden att Volvon drivs av en Hesselman-motor, medan BM-versionen har en tändkulemotor. Hesselman-motorn är uppkallad efter ingenjören Jonas Hesselman (1877-1957). Han arbetar under åren 1899 till 1916 hos AB Diesels motorer, som senare blir dagens Atlas Copco, och är bland annat bolagets chefskonstruktör. De första dieselmotorerna får dåligt rykte och Hesselman ägnar sig åt olika förbättringar. 1925 utvecklar han en motor som är en hybrid mellan bensin- och dieselmotor, som uppkallas efter honom själv.

Hesselman-motorn startas på bensin, men drivs sedan med fotogen, diesel eller gengas. Motorn är billig i drift och lättare än dieselmotorerna och blir populär i bussar och tunga lastbilar under 1930-talen. Traktorerna spelar både under och efter kriget stor roll för den inhemska matproduktionen även under 1940-talets andra hälft, efter freden. Ransoneringar införs periodvis också då på smör, fläsk, kött, socker, kaffe, te, kakao, bröd, mjöl, korn och på tvål och såpa.