Karossen är inte tillverkad i plåt, utan i glasfiberförstärkt polyesterplast. Volvos grundare Gustaf Larson upptäcker under en resa i USA 1953 att den då helt nya sportbilen Chevrolet Corvette är gjord i samma material och vill skapa en motsvarighet för Volvo. Eftersom det inte finns något chassi att montera plastkarossen på skapas en ny stålrörskonstruktion, medan motor och växellåda hämtas från PV444.

Sportbilsdebut byggd för export

Satsningen på Volvo Sport – som senare kom att kallas P1900 – är en del av en större strategi: export av bilar till USA. Volvos grundare Assar Gabrielsson inser tidigt potentialen i den amerikanska marknaden. Med export till USA skulle Volvo kunna bygga upp en för överlevnaden viktig och större volym. 

Gabrielsson reser sedan många år ofta till USA, för att träffa leverantörer och olika affärskontakter, men också för att få en uppfattning om trender i bilvärlden. Planer finns redan på att skeppa PV444 över Atlanten. 

Vid ett besök 1953 noterar Gabrielsson ett snabbt stigande intresse för sportbilar, inte minst importer från Europa – märken som MG, Jaguar, Triumph och Porsche. En sportbil från Volvo skulle kunna bana väg för PV444. Just 1953 är Chevrolet Corvette den allra hetaste nykomlingen bland sportbilarna. Dessutom innehåller den en teknisk nyhet: karossen tillverkas inte i plåt, utan i glasfiberförstärkt polyesterplast. 

Fantastiskt plastastiskt

Inspirationen att tillverka en bil i plast kommer från företaget Glasspar i Kalifornien, som är en pionjär på plastbåtar, men som 1949 också lanserar en bil i plast – Glasspar G2. Under sitt USA-besök passar Assar Gabrielsson på att resa till Glasspar i Costa Mesa och inleder en diskussion om ett samarbete. På stående fot enas man om att Glasspar ska leverera plastkarosser åt Volvo.

Fördelarna med plastkarosser är flera. De väger mindre än plåtkarosser, en klar fördel för en sportbil. Investeringarna i pressverktyg är också ytterst små, vilket gynnar bolagets ekonomi. 

Från ritning till verklighet – Gabrielssons plastvision på rekordtid

Allt sker så snabbt att ritningarna på bilen skickas från USA hem till Göteborg, med order från Gabrielsson om att hitta ett lämpligt chassi till de just beställda karosserna. Det visar sig vara enklare sagt än gjort. Eftersom nya PV444 inte tillverkas på ram måste ett helt nytt chassi tas fram. Det görs i stålrör, med kraftiga tvärbalkar och yttre sidobalkar, plus en förstärkning med ett krysstag. 

För att hålla nere kostnaderna plockas några delar från konkurrentbilar.  Bakljusen tas från Chevrolet, de inre dörrhandtagen från Humber, medan de yttre kommer från Morris Oxford. De flesta komponenter plockas dock ihop av befintliga delar från PV444: växellåda, bakaxel, framvagn och bromsar. Axelavståndet blir 20 cm kortare än för PV444, för att ge sportigare köregenskaper. 

Tre växlar, 70 hästar och 920 kilo

På papperet är drivlinan inte särskilt sportig. Den treväxlade lådan kommer från PV444, liksom 1,4-litersmotorn B4B. Den har dock försetts dubbla SU-förgasare, annan kamaxel, nya ventiler och justerat topplock för högre kompression och får därmed en effekt på 70 hk, mot standardmotorns 51 hk. Motorn, nu omdöpt till B14A, har dessutom rött motorblock i stället för grönt. Den blygsamma motoreffekten är trots allt ett mindre bekymmer, eftersom Volvo Sport bara väger 920 kilo (tjänstevikten är 1 040 kilo). Toppfarten anges till 155 km/tim. 

Gjord i Sverige, men inte för svenska vägar

Utvecklingsarbetet går snabbt och den 2 juni 1954 är det dags för stor premiär. Den äger rum på Torslanda flygplats i Göteborg, där tre nödtorftigt byggda vagnar visas upp. Det finns bara hardtop, ingen sufflett, sidorutorna går inte att sänka ned i dörrarna, motorhuv och baklucka ligger ovanpå karossen, något som väcker en del kritik. Från Volvoledningen är budskapet klart: detta är ingen bil för Sverige, utan enbart avsedd för export, i första hand till USA. Så här lyder ett citat från premiären: "Eftersom en öppen vagn inte lämpar sig för nordiskt klimat kommer Volvo Sport uteslutande att säljas på våra sydligare exportländer.” 

I tidningarna ges ett ännu tydligare besked: ”De provvagnar som kommer att synas på svenska vägar, kommer endast i händerna på Volvos och dess återförsäljares folk. Man har särskilt bett oss påpeka detta så att inte bilentusiasterna skall belägra telefonerna i försök att komma över ett exemplar". Ändå arrangeras en visningsturné runt om i Sverige, där P1900 – som den nu allt oftare kallas – får dela uppmärksamheten med lastvagnen Titan Turbo, den första serietillverkade lastbilen i världen med turbomotor. 

Gabrielssons farväl: en kortlivad sportbil

Det dröjer hela två år innan serietillverkningen av P1900 kommer i gång. Volvos konstruktörer Helmer Petterson – vars son Pelle senare ska rita P1800 – och Pelle Nyström tar en av bilarna på en 160 mils testkörning till södra Europa, med en avstickare till norra Afrika. De officiella rapporterna är positiva, men internt berättar Helmer Pettersson om stora problem. Ramen är för vek, karossinfästningarna skavs sönder, dörrarnas upphängning är dålig. Kort sagt: det är inte den kvalitet som Volvo vill ha. 

Kunderna är också skeptiska, både till tekniken och det relativt höga priset: 19 700 kronor. Här kan man notera att en Volvo Sport hösten 2024 säljs för 1 450 000 kronor, trots att den är krockad och inte helt i originalutförande. Första året, 1956, tillverkas endast 44 bilar, och de första exemplaren levereras till kunder i Sydafrika, Brasilien, Marocko och USA – men flest till köpare i Sverige, trots tidigare utfästelser. 

Det svaga intresset är naturligtvis är en missräkning för Assar Gabrielsson som 1956 står i begrepp att lämna Volvo med pension. P1900 skulle vara hans avskedsgåva till Volvo. Hans efterträdare Gunnar Engellau är dock varken tacksam eller nådig efter att ha kört Volvo Sport över en helg. Han lär ha sagt: ”Jag trodde den skulle falla isär!”. Det blir dödsstöten för modellen. 

Från plastfiasko till plåtsuccé – vägen mot P1800

Under 1957 tillverkas ytterligare 23 bilar, den sista den 21 maj 1957. Efter bara 67 tillverkade exemplar går Volvos projekt med en sportbil tillverkad i plast i graven. Av dem har 38 bilar stannat i Sverige. Och även om Gunnar Engellau inte godkänner själva bilen, förstår han tanken och strategin bakom den. Han startar omedelbart ett nytt sportbilsprojekt och fyra år senare står P1800 klar – tillverkad med plåtkaross.