Volvo insåg tidigt att taxibilar kunde öka försäljningen, och 1930 introducerades de första specialanpassade taximodellerna. År 1938 lanserade Volvo PV801 och PV802, två modeller med förbättrad design, kännetecknade av en djärv V-formad nos och den typiskt amerikanska stilen med rundade konturer. Båda versionerna kunde rymma åtta personer och kunde också fungera som reservambulanser, eftersom alla säten på höger sida kunde fällas ned, vilket gjorde det möjligt att skjuta in en bår genom bagageutrymmet.

Frisk luft i Sveriges första taxi

Den första taxibilen i Sverige är inte en Volvo, utan en Daimler. Den blivande kungen Gustav V köper 1899 bilen från Tyskland, men blir så missnöjd med bilens prestanda att han säljer den nästan omedelbart. Den förvandlas då till Sveriges första taxi. På gatorna konkurrerar bilen med hästdroskorna, som vid den här tiden fortfarande är en imponerande verksamhet. Bara i Stockholm finns 129 registrerade droskägare med 175 droskor och 1 390 hästar. 

Kunderna köar dock hellre för att åka med det nya motordrivna fordonet, som så småningom får många efterföljare. Det rör sig om enkla droskor, byggda som hästskjutsar, utan dörrar och väggar. Men mattor, gardiner och askkopp bidrar till komforten, liksom den generösa takhöjden; det måste gå att färdas med hög hatt. 

Samtidigt introduceras på allvar telefonen. Ett antal stolpar med direkttelefon sätts upp, där hästskjutsar och droskbilar kan ställa sig och vänta på körningar. 

Surfar på taxivågen

Men det dröjer till 20-talet innan taxin får ett rejält uppsving i Sverige. Som på andra områden är det krigsslutet som får fart på ekonomin och därmed intresset. Många nya taxiföretag bildas och efterfrågan på lämpliga bilar stiger. T-Ford tar tidigt en stor del också av taximarknaden. Mot den här bakgrunden är Volvos planer på en särskild taximodell närmast självklara. 

De första specialmodellerna för TR671 och TR672 lanseras i mars 1930 och bygger på den första personvagnen med sexcylindrig motor, PV651. En ren chassiversion, TR670, erbjuds till kunder som vill göra en egen påbyggnad hos någon av de många fristående karossbyggarna. 

TR står för Trafikvagn, medan siffran 6 står för antalet cylindrar i motorn och 7 för antalet sittplatser. Den sista siffran skvallrar om vilken version det rör sig om. Med 15 cm längre axelavstånd än PV651 bjuder TR671 på gott om plats för sju åkande, medan eventuellt bagage kan placeras på en utvändig hållare baktill. 

Ett multiverktyg på fyra hjul

Trots att ekonomin försämras kraftigt under 30-talets inledande år och färre kunder har råd att åka taxi säljer Volvos modeller bra. De första vagnarna följs under 30-talet av en lång rad nya modeller och versioner: TR673, 674, 675, 676, 677, 678 och 679. Därefter (1935) kommer 7-serien, med motor på 80 hk och ett 325 cm långt axelavstånd. Den tillverkas i fyra versioner, TR701-704, fram till 1937. 

Året efter kommer två mycket modernare modeller, PV801 och PV802, och då har de bytt beteckning från TR till PV för personvagn. Chassiet och karossen är nykonstruerade, medan motorn förblir densamma som i 7-serien: sex cylindrar, 3,7 liter och nästan 90 hk. Fronten känns igen från Volvos minsta lastbil, LV100, medan karossen i övrigt är mer strömlinjeformad än föregångaren. 

PV801 har mellanruta, något som PV802 saknar. Det möjliggör att sätena i alla tre rader kan fällas och en bår kan skjutas in genom bilen. 

Taxisuggan

Modellserien får en tuff start under andra världskriget, då taxiåkandet minskar och det råder brist på bensin och däck. Dessutom har staten rätt att kalla in taxibilar för militärt bruk. PV801 och PV802 lever trots det i tio år, fram till 1948, med 1 631 tillverkade bilar. 

Ett par år senare lanseras PV831, som blir känd som ”Taxisuggan”. Den fjärde versionen PV834 försvinner ur Volvos modellprogram 1958 och det dröjer sedan åtta år innan en ny modell för taximarknaden presenteras. 

Färre passagerare, mer bagage – 60-talets taxi tänker om

50-talet är åter en svår tid för taxibranschen. Privatbilismen ökar dramatiskt och efterfrågan på taxi minskar. Men när den nya taximodellen kommer 1966 är den desto mer lämpad: Volvo 144. Bilen har god plats för fyra åkande – det är nu sällan fler – och erbjuder bättre plats för bagage. Volvo har sedan dess upprätthållit traditionen med specialversioner för taxi. 

Många har funderat hur framtidens taxi kommer att se ut. Redan 1976 arrangerar Museum of Modern Art i New York en utställning, “The Taxi Project”, där fem biltillverkare bjuds in för att visa sina idéer – däribland Volvo. Temat för utställningen är hållbarhet och såväl ångdrivna bilar som hybrider ställs ut. 

Volvo satsar på säkerhet och komfort. Den lådformade prototypen har bland annat rörformade skydd i sidorna och i stället för bälten finns en bygel som passagerarna drar ned över sig. Skjutdörren på höger sida manövreras elektriskt av föraren och till komfortutrustningen räknas bordslampa, kassaskåp och kylskåp. Tanken är att bilarna ska vara flexibla och just Volvos prototyp kan användas som ambulans – precis som PV802.