Volvo P1800
En stjärna föds
Vackraste Volvon? En ikon? Kultbil? P1800 är en sportbil som tas fram för att förstärka Volvos image runt om i världen – och strategin blir lyckosam. Bilen ritas av Pelle Petterson, en ung och okänd designstudent som samarbetar med den italienska firman Frua. Inget dåligt första steg på en lång designkarriär – förutom bilar har Pelle P också ritat båtar, mopeder, gräsklippare och sportkläder.
P1800 har vid lanseringen 1961 den nyutvecklade B18-motorn i sportversion på 100 hästkrafter. Modellen får extra draghjälp av att skådespelaren Roger Moore kör bilen i den brittiska tv-serien Helgonet.
En fredag i april 1966 köper amerikanske high school-läraren Irv Gordon från Long Island, New York just det exemplaret av 1800 S som står utsällt på World of Volvo. Genom att köra bilen i över fem miljoner kilometer (3 million miles) sätter Irv och hans Volvo världsrekord 2013.
Assar Gabrielsson ser nya Chevrolet Corvette när den lanseras 1953 och tänker direkt att Volvo bör ha en motsvarighet. Det är den första serietillverkade bilen med glasfiberkaross, något som Gabrielsson också nappar på. Kontrakt skrivs med båttillverkaren Glasspar i Kalifornien.
Glasfiberbil ratas
Men Volvo Sport – som senare också kallas P1900 – blir ingen succé. När de första prototyperna anländer till Göteborg upptäcker man att ramen är för vek, att glasfibern spricker och att passformen är undermålig. Den nye Volvochefen Volvo Gunnar Engellau kör bilen under en helg och lär på måndagen ha sagt: ”Jag trodde den skulle falla isär!” Han beslutar att omedelbart lägga ned P1900. Endast 67 exemplar tillverkas under drygt ett år, mellan 1956 och 1957.
Nytt försök
Samtidigt är Engellau övertygad om att Volvo måste ha en toppmodell, inte minst för exportens skull. Volvoledningen beslutar därför omgående att utveckla en ny sportvagn, som i huvudsak ska bygga på komponenter från Amazon, men med kortare hjulbas: 245 cm i stället för 260. Helmer Petterson som medverkar i flera Volvo-projekt, bland annat PV444, är med och fattar beslutet om att lägga ned P1900, men ger sig nu in i det nya projektet.
Far och son skissar
Hans son Pelle är intresserad av formgivning och studerar i mitten av 1950-talet design vid Pratt Institute i New York. Helmer och Pelle börjar bolla idéer om hur den nya sportvagnen skulle kunna se ut. Helmer skickar underlag över Atlanten och Pelle skickar skisser. Samtidigt tar Volvos ledning kontakt med flera designfirmor i Italien, som är nu inne i en gyllene epok. Carozzeria Ghia i Turin får erbjudande att ta hand om Volvos nya sportvagn och dess chef Luigi Segre träffar tillsammans med Helmer Petterson Volvos ledning, med Gunnar Engellau i spetsen.
Italiensk design
Engellau väljer ut det av förslagen som tilltalar honom mest, men blir irriterad när han när han får veta att det är Helmer Pettersons egen son Pelle som står bakom det. Ghias främsta kund Fiat ser också ogärna ser att firman gör jobb åt andra biltillverkare. Därför köper Ghia 1957 upp grannfirman i Turin, Carozzeria Frua, som blir fri att arbeta åt andra företag.
Prototyper
Frua får uppdraget att ta fram Volvo P1800 och Pelle Petterson åker 25 år gammal till Italien för att börja med prototyperna. Han imponeras över hantverket och hur Fruas designers arbetar med mallar, ungefär som vid båtbyggeri. P1800 blir Pelle Pettersons enda bil i karriären. Han ägnar sig i stället främst åt just båtar men även ansvarar även för design av mopeder, gräsklippare, kläder och golfklubbor.
Brittisk tillverkning
När prototyperna är klara blir nästa fråga var bilen ska tillverkas. Karossbyggaren Karmann i Tyskland kontaktas, men Volkswagen behöver deras kapacitet. En annan tysk tillverkare, NSU, är aktuell, liksom någon i Frankrike. Men till slut hittar Volvo det brittiska företaget Pressed Steel Co Ltd, som pressar karosserna i sin fabrik Linwood i i Skottland. Även slutmonteringen hamnar i England, eftersom Volvo har begränsad kapacitet i Göteborg. Jensen Motors i West Bromwich utanför Birmingham får kontrakt att sätta samman 10 000 bilar, långt mer än företaget gjort tidigare.
1800 cm3 motor
I slutet av 1957 körs de tre prototyper som byggts av Carozzeria Frua till Göteborg för en sista genomgång. I maj 1959 släpper Volvo de första bilderna på P1800 och bilen visas första gången offentligt på bilsalongen i Bryssel i januari 1960. Trots att planen från början är att ha sportmotorn från PV544, B16B, också i P1800 får den en helt ny och större motor, B18B. Den har femlagrad vevaxel, topplock med separata insugsportar och är överhuvudtaget mycket robust. Effekten anges till 100 hk. Växellådan är fyrväxlad, men mot tillägg kan man få Laycock de Normanville överväxel, som används i många brittiska bilar, bland annat Jensen Interceptor.
Sämre kvalitet
En hel del komponenter kommer från brittiska underleverantörer: el från Lucas, bromsar från Girling, lager från Vandervell, hjul från Sankey och förgasare från SU. Men det finns leverantörer också i USA och Italien. Volvo bidrar med motor, växellåda och chassi, som hämtas från Amazon, men modifieras. Men P1800 drabbas av problem i början. Kvaliteten på monteringsarbetet i Jensen-fabriken är dålig, det slarvas med lackering och tätningslister. Samtidigt är karosserna från Skottland illa gjorda och allt leder till upprepade bråk mellan Volvo och Jensen.
Produktionen flyttar hem
När Torslanda-fabriken öppnar 1963 flyttas därför monteringen av P1800 över till Lundby-fabriken i Göteborg, som blir ledig. Då byter bilen också namn, från P1800 till 1800 S – S som i Sverige. Av 1964 års modell tillverkas de första 6 000 bilarna av Jensen, resten görs i Lundby. Samtidigt sker några uppgraderingar av framsätena, som får justerbara ryggstöd, och baksätet blir fällbart.
Karosserna kommer dock fortfarande från Skottland, först 1969 överförs tillverkningen till Volvo i Olofström. Volvo tvingas också ersätta Jensen för att kontraktet om 10 000 bilar bryts i förtid.
Mer effekt
1965 får motorn högre effekt, 115 hk, genom att avgasröret förbättras. En synlig förändring sker 1967, då den uppåtböjda kromlisten på sidan av bilen blir rak. Motorn graderas sedan upp i olika omgångar På hösten 1968 lanseras en tvålitersmotor, B20, på 118 hk. 1969 förses den nya motorn med bränsleinsprutning, vilket ökar effekten ytterligare, men någon sportbil blir aldrig P1800. Kunderna ser med rätta P1800 mer som en Gran Turismo, GT, en bekväm och vacker långfärdsvagn.
Bygger image
P1800 uppfyller också rollen som imagebyggare åt Volvo. I mars 1969 presenterar den amerikanska motortidningen Road& Track en undersökning om vad bilägare tycker om sina bilar och hur stor märkestroheten är. Hela 83 procent av P1800-ägarna säger att de tänker köpa en Volvo igen. De sista årens försäljning visar också hur betydelsefull modellen är för att stärka Volvos varumärke på de viktiga exportmarknaderna. Under 1971-73 säljs 13 134 bilar – men bara 344 stannar i Sverige. Åtta av tio exporteras till USA.
Helgonet
Bilen får dessutom gratishjälp på vägen till framgång, till och med betalt. När den brittiska TV-kanalen ITV ska göra en serie på Leslie Charteris böcker om ”Helgonet” har Jaguar E-type just lanserats och det känns som en självklarhet att huvudkaraktären Simon Templar, spelad av Roger Moore, ska köra en sådan. Men Jaguar kan inte ställa upp med någon bil. Då visar producenten en bild på P1800 för Roger Moore, som säger att hans bilhjärta ”slår en volt i bröstet”. Produktionsbolaget ringer till Volvo i London, som svarar att jodå, visst kan ni få en bil. Produktplaceringen är naturligtvis värd massor, men till historien hör att Volvo får full betalning för bilen. Senare kör Roger Moore P1800 också privat. Det gör också vår blivande kung Carl Gustaf. När han som kronprins tar körkort 1966 blir en P1800 hans första bil.
ES lanseras
När 1960-talet går mot sitt slut står det alltmer klart att P1800 börjar bli föråldrad. Road & Track testar 1970 års modell och domen blir hård: ”Modellen går in på sitt elfte år och inte ens förbättrade prestanda räcker till för att den ska kunna tävla mot modernare konstruktioner”. Hösten 1971 presenteras därför en ny version av modellen 1800 – 1800 ES. Det är en halvkombi med utdraget tak och glaslucka, ritad av designchefen Jan Wilsgaard. Bilen får udda smeknamn som likbilen och, kanske mer lokalt i Göteborg, feskebilen. I tyskspråkiga länder är bilen mer känd Schneewittchensarg (”Snövitssarkofagen”) som anspelar på det inglasade bakpartiet. I England kallas modelltypen shooting brake eller sports wagon. Nu får jägare och golfspelare plats med sin utrustning, samtidigt som bilen behåller många av sina läckra linjer. ES tillverkas i två år, 1972 och 1973. Totalt under åren 1961 till 1973 tillverkas 47 462 1800-bilar, varav 8 077 av ES-varianten.
Irv Gordons bil
Den bil som visas på World of Volvo har en alldeles egen historia. Läraren Irv Gordon från Long Island i New York köper bilen ny en fredag i april 1966. Direkt efter helgen, på måndagen, är han tillbaka hos bilfirman. Han är inte missnöjd, tvärtom, Han har kört så mycket under helgen att det är dags för första service. Sedan fortsätter han att köra. Och köra. Och köra. Irv Gordon pendlar 20 mil varje dag till sitt jobb som high school-lärare inom NO-ämnena, men han kör också mycket på sin fritid.
Världsrekord
1987 har han kört en miljon miles, 160 000 mil. Sedan passerar han två miljoner miles (320 000 mil), därefter tre miljoner miles (480 000 mil) och till slut når trippmätaren 3,25 miljoner miles – 523 000 mil. Han byter olja i motorn var 500:e mil och växellådsolja var 4 000:e mil. Två gånger låter han renovera B18-motorn, men byter aldrig ut den. Bilen krånglar aldrig, startar alltid, behöver inga reparationer. Irv Gordon lämnar oss 2018, men hans bil lever vidare – troligen för alltid.