Nyckeln till fortlevnad blir den första lastbilen, LV serie 1 (även kallad LV4). Lastbilen är baserad på ÖV4 med samma bensinmotor på 28 hästkrafter, men med ett förstärkt chassi. Ritningarna är klara redan ett halvår innan ÖV4 får premiär.

En serie om 500 lastbilar börjar säljas redan i februari 1928. De säljer slut efter ett drygt halvår. Ytterligare en serie byggs varav några säljs till Finland som därmed blir Volvos första exportmarknad.

Ritningarna till den första lastvagnen görs 1925, av Volvos förste anställde, ingenjören Henry Westerberg. Han deltar också i det förberedande arbetet med den första bilen ÖV4, hemma i Gustaf Larsons barnkammare.

Tidiga lastvagnsplaner

Det är troligt att Assar Gabrielsson och Gustaf Larson redan från början planerar för tillverkning också av lastvagnar, något som under många år säkrar Volvos fortsatta verksamhet. Löftet från Assar Gabrielsson till finansiären SKF – att sälja tusentals bilar under det första året – infrias nämligen inte och bolagets överlevnad är i fara. Under åren fram till 50-talet tillverkar Volvo fler lastvagnar än personbilar.

Robust konstruktion

Den allra första modellen, LV Serie 1, baseras tekniskt på personvagnen ÖV4, men har ett kraftigare chassi, som byggs med två olika hjulbaser: 3,3 och 3,7 m. Enligt de första ritningarna är lastförmågan 1 500 kilo, men konstruktionen är så robust att många lastar betydligt mer – ibland upp till det dubbla. Motorn på 28 hk är liksom den treväxlade lådan hämtad från ÖV4 och de tillverkas i Skövde respektive Köping.

Lyssnar på kritik

LV4 blir en framgång, trots att en del kunder klagar på den klena drivlinan. De flesta köpare av lastvagnar är trots allt mindre krävande vad gäller motorprestanda än köparna av personbilar. Serie 1-lastvagnarna når som bäst en toppfart på 40-50 km/tim – när de är olastade. För att underlätta körningen ändras utväxlingen i bakaxeln. Något som också irriterar många kunder är den smala spårvidden, 130 cm, samma som i ÖV4. Det ställer till problem på vägar med spår från hästdragna vagnar, som har längre avstånd mellan hjulen, runt 150 cm.

Hyttlösa chassin

När Serie 2 kommer i oktober 1928 har spårvidden ökats till 146 cm och ett år senare ersätts den fyrcylindriga motorn med en sexcylindrig motor på 55 hk och lastförmågan höjs officiellt till två ton. Som brukligt är på den här tiden levereras vagnen utan hytt. Volvo erbjuder en standardhytt från den oberoende karosstillverkaren Åtvidaberg, som även gör karosser till personbilar. Dock är det vanligare att kunden själv vill bestämma hytt efter sina egna önskemål och det finns gott om fristående tillverkare som kan hjälpa till.

Nöjd kund

Enda värmen i hytten kommer från motorn. Priset för varianten med kort hjulbas är 4 450 kronor, men då utan hytt och flak. Den allra första köparen av Volvo LV Serie 1 blir Johan Sjöberg i Sunne, som i ett brev till Volvo berättar att han är mycket nöjd:

Undertecknad som inköpt en st. Volvo Lastbil (n:r 2 från fabriken utsläppt) I och för timmer och annan tyngre transport, få härmed intyga, att bilen överträffar våra djärvaste förhoppningar. Chassiet är kraftigare och bredare än på andra lastbilar i samma storlek. På grund av den erfarenhet vi vunnit kan vi sålunda rekommendera Volvos lastbil till envar som önskar en ekonomisk, slitstark, snabb och framför allt kraftig lastbil, ty enligt vår uppfattning finns ej en lastbil förut tillverkad, som förenar dessa egenskaper i så hög grad som Volvo.