Volvos första buss lanseras i slutet av 1928. Den baseras på den andra serien lastbilar och karossen tillverkas av Arvika Vagnsfabrik. Bussen erbjuder plats för 15 sittande och just det här exemplaret går i trafik i Värmland. Motorn är samma som i personbilen ÖV4 och de första lastbilarna, där den kritiseras för sina klena 28 hästkrafter. Men i bussen gör det mindre: högsta tillåtna hastighet för bussar är 20 km/h. 

Mycket få bussar med fyrcylindrig motor tillverkas av Volvo. Bara två är kända och endast en är bevarad – och finns nu på World of Volvo. Bernt Olsson i Säffle hittar och renoverar bussen under 80-talet. Han kör den sedan i det berömda veteranfordonsrallyt ”London to Brighton Commercial Vehicle Run”, där den väcker stor beundran. Bussen har bland annat ett handgjort innertak av trä, bagagehyllor i nät och en mekanisk öppning av dörren, som opereras av chauffören.

Bästa alternativet

För de flesta är bussen det bästa alternativet för resorna på 20-talet, framför allt för folk på landsbygden. Än har bilen inte fått sitt stora genombrott och alternativen är annars att gå, cykla eller – vintertid – åka sparkstötting. Varken mopeder eller cyklar med påhängsmotor har hunnit bli populära.

Samsas med hästar

Bussarna är viktiga inte bara för resenärernas ärenden till tätorterna, utan också för transport av post, paket och gods. Några tidtabeller finns inte, så man får snällt gå ut till vägkanten på morgonen och vänta på nästa buss. Vägarna är smala och spåriga och används fortfarande av hästdragna vagnar. Inte sällan drabbas bussarna av punkteringar från hästskosömmar, som lossnat och ligger kvar i spåren. Ibland får bussar stanna och släppa fram ekipagen, eftersom hästarna är ovana vid motorfordon och blir oroliga. Bussnäringen växer snabbt på 20-talet och många regionala bussbolag bildas.