Volvo F88
Åtta nya system på ett bräde
Utanpå märks väldigt lite, men under skalet sker en revolution. Under 1965 förnyas Volvos samtliga lastbilar i det största utvecklingssteg som tagits hittills.
Det är nödvändigt; mycket i bilarna har hängt med sedan 1930-talet och de börjar tappa både i konkurrenskraft och lönsamhet. F88 i utställningen på World of Volvo är från 1975.
F88 blir den främsta symbolen för åtta genomgripande förändringar som samlas under begreppet System 8. Den största nyheten är en helsynkroniserad växellåda med fyra spaklägen, uppdelad i låg- och högväxel. Det gör att samma lastbil kan användas under många skiftande förhållanden. Med lastbilarna från System 8 tar Volvos exportframgångar fart.
Generalplanen
Behovet att ersätta Titan-modellen från 1951 har växt sig stort. Några av komponenterna har hängt med ända sedan 30-talet och nu krävs det en ny generation lastvagnar. Volvos ledning startar därför ett genomgripande utvecklingsprogram, kallat GP, som står för General-Planen. När åtta områden för förändringar har definierats byter planen namn till System 8 – och alla nya lastbilar får en 8 i modellnamnet.
Tippbar hytt
De åtta områden som ingår i System 8 är motor, växellåda, slutväxel, ram, styrning, bromsar, fjädring och hytt. Den senare hämtas från företrädaren Titan Tiptop, som presenteras 1964, den första lastbilen i Europa med tippbar hytt. Det ger en klar fördel gentemot konkurrenternas lastbilar med fast hytt, eftersom deras motorer är svåråtkomliga och kräver lång tid för service, vilket i sin tur ger inkomstbortfall. Hytten i F88 vilar på gummikuddar, har fjädrade stolar, bättre isolering och erbjuder bättre sikt än andra lastvagnar.
Ny konstruktion
Resten av bilen är helt nykonstruerad, med kraftigare chassi och hjulupphängningar, ny växellåda och ny motor. Motorn i F88 har samma volym som tidigare (9,6 liter), men av helt annan konstruktion och med högre effekt: 166 hk utan turbo och 260 hk med turbo. Växellådan är helt ny, helsynkroniserad och har fyra spaklägen, men kan via en knapp ovanpå på växelspaken delas upp i låg- och högväxel, en så kallad rangelåda. F88 förblir i stort sett oförändrad under sin livscykel, men 1969 kommer möjligheten att dela upp växlarna ytterligare en gång, så att föraren har tillgång till 16 växlar.
Går på export
För Volvo blir F88 en milstolpe i arbetet med att stärka varumärket, inte minst utomlands. Precis som för personbilarna är den svenska marknaden för lastbilar för liten för Volvos långsiktiga överlevnad och en satsning på export är helt avgörande. Utomlands sprider sig ryktet om tuffa svenska körförhållanden, som kräver fordon med extra hög kvalitet, onekligen ett bra säljargument. F88 spelar en avgörande roll vid introduktionen av Volvos lastbilar i en rad länder, som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Australien. Den används också som fjärrtransportbil på längre sträckor från Europa till Mellanöstern och Asien. Vid sidan av själva F88 sker en organisatorisk förändring, som blir viktig för exporten. År 1965 skapas dotterbolaget Volvo Europa, med säte i Bryssel, något som markerar inledningen på expansionen i Europa.