När 850 lanseras 13 år senare bryter den helt mot hur Volvos bilar gjorts tidigare: det är den första stora modellen med framhjulsdrift, tvärställd femcylindrig motor, en tekniskt innovativ växellåda, en smart bakaxel och ett integrerat skydd med sidokrockkuddar.

Den ljusgula 850 T-5R som står på World of Volvo är från 1995. Det är en i en serie av 2 537 numrerade, turboladdade, 240-hästars gula bilar. Sverige tilldelas 321 av dem, som snabbt får smeknamnet T-gul.

I april 1978 kallar den nytillträdde VD-n för Volvo Personvagnar Håkan Frisinger till möte med några nyckelpersoner i ett litet konferensrum på Sörredsgården i Göteborg. Både chefen för produktplanering Dan Werbin och projektledaren för den kommande 760-modellen, Hans Gustavsson, deltar. Mötet äger rum mot en mörk fond: den andra oljekrisen har just blåst förbi, samgåendet med Saab har spruckit, staten har nekat Volvo ett villkorslån på en miljard kronor, en statlig utredning säger att svensk bilindustri bara kan överleva om den tillverkar små och billigare bilar – och i USA har Volvo ett par år tidigare lidit av ett rekordstort lager av osålda bilar.

Framtidssäkring

Mot den bakgrunden ska framtidens bilar ändå diskuteras och den här gången handlar det verkligen om framtiden. Håkan Frisinger inleder mötet med att uppmana sina medarbetare att glömma dagens problem för en stund – och fortsätter: ”Nu är det dags att se mint tio år framåt i tiden. Trots det kärva ekonomiska läget måste vi förbereda oss, vi måste utgå från att Volvo Personvagnar kommer att lyckas. Och därmed också kommer att överleva.” Frisinger avslutar med en ännu en uppmaning: ”Låt oss därför använda 80-talet till att vända den negativa trenden och i stället göra oss riktigt starka – produktmässigt, kompetensmässigt, kvalitetsmässigt, organisatoriskt och även industriellt”.

Industrialisering

Mötet blir startskottet för utvecklingen av såväl 400-serien som 800-serien. Men även om Håkan Frisinger pekar ut riktningen redan 1978 startar det konkreta 850-projektet först 1986. Det handlar då både om industrialiseringen – bilen ska först bara tillverkas belgiska Gent, medan motor och växellåda sätts samman i Skövde – och om att från grunden konstruera en helt ny bilmodell. Den ska dessutom bryta helt mot hur Volvos bilar gjorts tidigare. Den nya modellen ska ha framhjulsdrift, för första gången i en stor Volvomodell, och tvärställd femcylindrig motor, också det helt nytt. En tvärställd motor är den mest effektiva lösningen för att ge goda kupéutrymmen. Den ger också bäst möjligheter för att minska avgaserna, eftersom de släpps ut på samma sida och kan föras till katalysatorn utan förlust av energi och värme.

Tvärställd 5:a

De flesta tillverkare av volymbilar har satsat på en fyrcylindrig motor, något som Volvo också väljer till 400-serien. Men i den större 850 vill Volvos tekniker ha en volym på 2,5 liter, för att möta kraven på vridmoment och smidighet. Men att med en fyrcylindrig motor gå upp i storlek över två liter ger vibrationer, något som skulle kräva balansaxlar, en dyr och komplicerad lösning. Ett vanligt alternativ är då att sätta in en V6-motor på tvären, men Volvo väljer en djärvare strategi och satsar på en femcylindrig aluminiummotor. Den baseras på den sexcylindriga trelitersmotor på 204 hk som lanseras i 960-modellen redan 1990. Till 850 kapar ingenjörerna helt enkelt bort en cylinder, volymen blir 2,5 liter och effekten i den första versionen 170 hk.

Treaxlad växellåda

Eftersom motorn tar stor plats krävs en innovation också när det gäller växellådan. I vanliga fall har en manuell låda två axlar, en primär (utgående) och en sekundär mellanaxel. Volvos ingenjörer konstruerar nu i stället en låda med tre axlar, varav två sekundära. Därmed kan den göras mycket kort, bara 353 millimeter. Även vikten är låg: 46 kilo. Denna sinnrika växellåda kräver nästan ingen service, exempelvis inget oljebyte.

Sidokrockskydd

Motorn och växellådan är två av de världsnyheter som får stor uppmärksamhet vid premiären i juni 1991. De övriga är den egenkonstruerade Delta-bakaxeln, som lyckas förena komfort med mycket goda köregenskaper utan att stjäla en massa utrymme, det självjusterande bältet vid framsätena. Det nylanserade integrerade sidokrockskyddet SIPS (Side Impact Protection System) är standard. Det är ett avancerat system som på en rad olika sätt tar upp krockenergin vid en påkörning från sidan. Dörrstolpen, stolsrören, balkarna under sätena och en box mellan stolarna ¬– kallad SIPS-boxen – samverkar för ett minska konsekvenserna av inträngningen från en påkörande bil. Idén till SIPS var ursprungligen Nils Bohlins, mannen bakom Volvos trepunktsbälte, som tog patent på konceptet redan 1974.
Fyra år efter introduktionen införs också sidokrockkuddar i sätenas stolsryggar.

Wilsgaards sista

Designen av 850 görs av Jan Wilsgaard, hans sista projekt på Volvo, efter att ha jobbat i bolaget sedan 1950. Många reagerar för att bilen inte ser särskilt ny ut, utan tämligen noga följer formspråket hos 700-serien. Men det är medvetet. Volvos ledning inser att revolutionen under karossen är så stor att kunderna troligen inte orkar med också helt nya former på en Volvo. Också den här gången tar Wilsgaard hjälp av den italienska designfirman Coggiola, som bland annat resulterar att bilen får något rundare former än i det första förslaget. De stora designförändringarna av Volvos modeller sker i stället under den nye designchefen Peter Horbury med S40 (1995) och inte minst S80 (1998).

T-Gul gör succé

Mindre än två år efter premiären av 850 kommer kombin, som blir de svenska kundernas favorit. En enklare version av den femcylindriga motorn med två ventiler per cylinder kommer också, liksom en femcylindrig diesel, som köps från Volkswagen. Mycket omtalad blir T-Gul (TR-5), lanserad 1995. Med 240 hk är T-Gul den mest effektstarka bil Volvo tillverkat. Den skulle ursprungligen bara göras i 2 500 ljusgula exemplar. Det blev 2 537, varav 321 bilar tilldelades den svenska marknaden. En annons sade: ”Vi försöker inte sälja den här bilen till dig, vi låter dig bara veta att den existerar”. Det räckte. Säljtrycket blev så hårt att det också gjordes 2 516 svarta och 1 911 gröna bilar med samma specifikationer. Alla numrerade.

Herrgårdsvagnsracing

För att ytterligare spetsa den sportiga imagen deltar Volvo året innan i det brittiska standardvagnsmästerskapet BTCC (British Touring Car Championship), i samarbete med Tom Walkinshaw Racing (TWR). Volvo överraskar alla med att ställa upp med två kombibilar. Bakom ratten i den ena bilen sitter svensken Rickard Rydell, medan Jan Lammers från Nederländerna kör den andra. Men efter bara en säsong ändras reglerna på ett sätt som stoppar kombibilar. 850 hinner 1996 bli Volvos första fyrhjulsdrivna personbil, innan modellen uppdateras 1997 och byter namn till S70/V70.