Olika lösningar – samgående med Saab-Scania, försäljning av bolaget till norska staten – prövas, men till slut sätts allt hopp till en ny bilmodell: 760. Projektet får arbetsnamnet 1155 eller Fem i tolv, eftersom det är bråttom att säkra överlevnaden.

Av kostnadsskäl hämtas mycket av tekniken från 240-modellen, men 760 är betydligt lyxigare och större inuti. Bilen väger dessutom 100 kilo mindre, vilket sänker bränsleförbrukningen. Med sin USA-inspirerade design blir 760 blir en stor framgång, och följs snart av den fyrcylindriga 740-modellen. Att lansera högprestandamodellen först räknas av många som ett genidrag.

70-talet är utmanande för världens alla bilföretag, men extra tufft för en liten tillverkare som Volvo. Bolaget lider av höga kostnader för tillverkningen i Sverige och exportinkomsterna har krympt dramatiskt. Volvo är redan nu världens mest exportberoende tillverkare; åtta av tio bilar säljs utanför Sverige. Under Pehr G Gyllenhammars ledning görs flera försök att rädda företaget: samgående med Saab-Scania, försäljning av delar av bolaget till Norge, samarbete med Renault – men nästan allt spricker.

Vinna eller försvinna

Till slut sätts allt hopp till en ny bilmodell: 760. Volvo står tillspetsat inför ett ögonblick av att vinna – eller försvinna. Men Volvo är ute i sista stund med sitt nya bilprojekt som därför, med en lakonisk klackspark, döps till 1155 – fem i tolv. Investeringen är med dåtidens mått gigantisk, 3,5 miljarder kronor. Planen är att 760 och versionerna som följer ska hålla Volvo under armarna in på 90-talet, något som också sker. Sista versionen av V90, som fortfarande har rötterna i Projekt 1155, upphör att tillverkas 1998.

Amerikanska influenser

Eftersom 760 ska slåss i en högre prisklass och mot svårare konkurrenter än 240 läggs mycket arbete på olika designstudier. För tredje gången lyckas designchefen skapa något helt nytt, som bryter mot hur Volvos bilar har sett ut. Medan 50-talets Amazon inspireras av italienska bilar och 240 speglar svenskt 70-tal, bär 760 tydliga amerikanska drag, utan att för den skull tappa Volvos unika identitet. Omvärlden får en fingervisning om modellen redan 1980, genom konceptbilen VCC, Volvo Concept Car, som visserligen är kortare än kommande 760, men i övrigt mycket lik. Förkortningen är samtidigt lite av en ordlek. 1979 läggs Volvos personbilar nämligen i ett självständigt bolag, Volvo Car Corporation – händelsevis förkortat VCC.

Stark karaktär

Själv vill designchefen Jan Wilsgaard från början göra en kombikupé, men Volvos ekonomer föredrar en bil som kostar så lite som möjligt att tillverka. Två förslag ställs mot varandra, ett från utvecklingsavdelningen, det andra från marknadsavdelningen. Då presenterar Wilsgaard plötsligt ett tredje alternativ, okänt för alla. Raka sidor, närmast brutalt avhuggen bakdel, nästan vertikalt stående bakruta, oerhört stark karaktär. Detta tredje, tidigare okända alternativ, blir 760.

Tycker till

Men först skickas bilen runt på så kallade produktkliniker, som Volvo nu för första gången använder sig av. Tilltänkta kunder får tycka till om bilmodeller, utan att veta vilket märke det gäller. På flera håll är reaktionen aningen blandad, utom på en marknad: USA. Där älskar folk vad de ser, vilket avgör saken. USA är trots allt Volvos största exportmarknad.

Testprogram

Inför lanseringen genomförs också ett omfattande testprogram: bromsprestanda i Alperna, vinteregenskaper i norra Sverige och Kanada, luftkonditionering i en öken i Australien. I februari 1982, något försenad, visas 760 upp på nio platser runt om i Europa. Redan har 1 500 bilar tillverkats, men hållits dolda för utomstående, en bedrift i sig. Modellen har döpts till 760 GLE, Grand Luxe Executive. Målet är att den ska ha samma dimensioner som 240, vilket också uppnås: 760 är på millimetern lika lång och har samma bredd. Men – och det är viktigt med tanke på oljekriser och krav på sänkt förbrukning – den är 100 kilo lättare.

Hög säkerhet

Axelavståndet är 13 cm längre, vilket gör att de bakre hjulhusen inte inkräktar på insteget till baksätet. Framvagnen har fjäderben och bakvagnen en stel axel, upphängd i en ram (sub-frame). Bilen får därmed mycket förutsägbara köregenskaper, utan att kompromissa alltför mycket med komforten. 1987 kommer en helt ny bakvagn, med en multi-link-upphängning, som innebär ett rejält lyft. Säkerheten är hög. Karossen är konstruerad med deformationszoner fram och bak, det sitter kraftiga balkar i sidor och tak och 760 uppfyller med bred marginal amerikanska säkerhetskrav.

Lyxigare interiör

En nyhet är underglidningsskydd i baksätet, som ska hjälpa till att hindra höften från att glida under höftbältet vid en krock. Bränsletanken ligger placerad framför bakaxeln och är skyddad från påkörningar bakifrån. Eftersom 760 ska slåss i en högre prisklass är den också betydligt lyxigare inuti än 200-serien. Sätena har klädsel i plysch eller läder, standardutrustningen är generös: elhissar, servostyrning, centrallås, luftkonditionering.

Snabb diesel

Grundmotorn är V6-an från PRV-samarbetet med Peugeot och Renault, B28E. Den är i Volvos version på 2,8 liter och ger 156 hk. Accelerationen till 100 km/tim klaras av på 10 sekunder. Det kommer också en sexcylindrig dieselmotor, TD24, på 110 hk, som ger en toppfart på 170 km/tim och en acceleration till 100 km/tim på 13 sekunder. Den gör 760 till en av världens snabbaste personbilsdieslar. Det tredje motoralternativet är en fyrcylindrig turbo med intercooler, B23ET, på 173 hk, som ger bra prestanda: 0-100 på 8,5 sekunder och en toppfart på över 200 km/tim. Kraftöverföringen sker antingen med en fyrväxlad manuell låda med elektronisk överväxel eller via en ny fyrstegad automatlåda från japanska Aisin-Warner.

Krisen avvärjd

Priset vid lanseringen i Sverige är 99 800 kronor, något som anses högt på sina håll – men samtidigt inser många kunder att det är mycket bil för pengarna. Volvo 760 GLE blir en omedelbar succé och 700-serien kan otvivelaktigt utses till en vändpunkt för Volvos personbilar. Totalt tillverkas 221 039 av 760 GLE och ytterligare drygt en miljon av den enklare 740-modellen – innan 960 lanseras 1990. Krisen och hoten från 70-talet blåser bort, en ny grund för Volvos personbilar läggs. Den möjliggör utvecklingen av 90-talets 850 och S80.