Efter tidiga kvalitetsproblem förbättras 300-serien steg för steg. 1982 kommer en ny modell i 300-serien som har mer kraft och är bättre utrustad – 360. Det nya modellnamnet ska ge bilarna en egen, lyxigare profil. hEfter 14 år har över en miljon bilar sålts, fler än 740-modellen. Storbritannien är den marknad där 300-serien blir mest populär.

Efter att PV544 läggs ned 1965 erbjuder Volvo ingen mindre modell – och återförsäljarna gnyr. Samtidigt börjar det bli allt viktigare att få in en fot inom den Europeiska Gemenskapen (EG), för att inte drabbas av möjliga handelshinder. Ovanpå allt bubblar en diskussion inom bilindustrin om nödvändigheten av samarbeten eller rentav samgåenden. Mot den kulissen är Volvos köp av 33 procent av den holländska biltillverkaren DAF logiskt. Bröderna Hub och Wim van Doorne, grundarna av DAF (Van Doorne's Automobielfabriek) beslutar i början av 70-talet att stycka upp sitt företag och satsa på lastvagnarna – och Volvo får en genväg till både småbilar och EG.

En växande andel

Affären presenteras på hösten 1972 och Volvo tar formellt över 33 procent av personbilarna från 1 januari 1973. Sedan växer andelen till 75 procent från 1975 – för att därefter krympa i flera steg. När affären genomförs tillverkas redan DAF 66, en modell med en smula tvivelaktigt kvalitetsrykte, särskilt som föregångaren DAF 55 visar sig vara en av de sämsta bilarna hos svensk Bilprovning 1971 och 1972. DAF 66 är bättre och med ytterligare förbättringar döps den om till Volvo 66. Efterträdaren DAF 77 är då redan under utveckling – och kommer att bära Volvo-emblem från början, och modellnamnet 343.

Italiensk design

Bilen presenteras i februari 1976 och modellen är en främmande fågel i Volvo-familjen – eller kanske snarare en ful ankunge som med åren förvandlas till en riktigt framgångsrik svan. Eftersom modellen i grunden är en DAF har den mycket litet med Volvos övriga modeller att göra. Designen görs av italienaren Giovanni Michelotti som har formgivit tidigare DAF-modeller. Möjligen kan man se likheter mellan Volvo 343 och andra av hans designjobb, som Alfa Romeo 33 och Lancia Delta. Michelotti ritar också modeller som Triumph Spitfire, BMW 1500 och ett otal specialversioner åt Ferrari och Maserati. Volvo 343 vinner trots det italienska designarbetet inte så mycket respekt för sitt utseende, men den säregna formen är aerodynamisk och någon bakrutetorkare på bilen behövs aldrig.

Variomatic växellåda

Tekniskt är bilen avancerad och har synnerligen goda köregenskaper, främst beroende på De Dion-bakaxeln, där växellådan ligger placerad. Det ger 343 en utmärkt viktfördelning. Växellådan leder dock till både diskussion och visst köpmotstånd. 343 har från början Van Doornes unika remdrivna och steglösa låda, kallad Variomatic. Känslan att köra 343 är inte som med konventionella automatlådor. Vid växlingarna märks inga ryck och transmissionen tvingar motorn att arbeta på höga varv också vid låga farter. Besynnerligt nog sjunker varvtalet när farten ökar. Upplevelsen ger 343-an det förklenande smeknamnet ”Rem-Johan”. Motorn är på 1,4 liter och 70 hk och levereras av Renault. Toppfarten är 145 km/tim och accelerationen 0-100 km/tim går på 10,5 sekunder.

En utmaning

Kunder är missnöjda också med värmen i kupén, liksom sittkomforten och takhöjden för baksätespassagerarna, där det är plats för bara två. Men det stora problemet i början av 343-ans livscykel är den bristande kvaliteten. Detaljer går sönder, det skramlar och låter och vid temperaturer kring noll gör ett konstruktionsfel att bilen är mycket svårstartad, vilket ger 343 ännu ett dystert epitet: ”Bilen som kom för att stanna”. Volvos ingenjörer får något att bita i – och gör det också, med lyckat resultat. Steg för steg förbättras 343-modellen. Hösten 1977 är problemen med kallstarter och dålig interiörkvalitet tillrättade. Alla säten görs om, med djupare sittdynor och bredare rygg. Hösten 1978 kommer som alternativ till Variomatic-lådan en manuell växellåda, också den placerad i De Dion-axeln. Det blir sätesvärme fram och värmekanaler till baksätet.

I sitt livs form

Ytterligare ett år senare, 1979, lanseras femdörrarsversionen 345 och 1981 förses modellen med Volvos egen tvålitersmotor B19 med 115 hk med förgasare. Året efter är det premiär för en toppmodell: 360 GLT. Den har B19 med bränsleinsprutning och 116 hk, är sänkt med 15 mm, har styvare fjädrar och känns igen på spoilern baktill och de infällda dimljusen i frontspoilern. Nu är Volvos holländska bil i – som det står i annonserna – sitt livs form och marknadsförs med hjälp av kända idrottsprofiler som OS-guldmedaljörerna Ulrika Knape och Sixten Jernberg.

Storsäljare

Efter sin motiga start ska betydelsen av Volvo 340/360 sannerligen inte underskattas. Äntligen får återförsäljarna en billigare modell i sina bilhallar. Modellen blir särskilt populär i Storbritannien, där den hjälper till att kraftigt öka Volvos försäljning. Också i länder som Spanien och Frankrike är den viktig för att etablera och stärka Volvos varumärke. När 340/360 läggs ned efter 15 år går den till historien som en av Volvos mest sålda modeller, med över en miljon exemplar.