Det amerikanska trafiksäkerhetsverket NHTSA slår fast att 240 ger bättre skydd än någon annan bil i samma storlek och använder den som förebild för standard inom bilsäkerhet. 

Volvos 200-serie är den mest tillverkade modellen i Volvos historia, med 2 685 171 exemplar av 240 och 177 402 exemplar av 260. Den 5 maj 1993 rullar den sista bilen av bandet i Torslandaverken och modellen har då levt i 19 år, en i dag närmast osannolik siffra, dessutom tio år längre än planerat. Volvochefen Pehr G Gyllenhammar lämnar vid en ceremoni själv över nycklarna till de sista köparna, Lena och Ulf Smith från Kungsbacka, och säger: ”Vi har haft världens säkraste bil, en av de mest köpvärda bilarna och en bil som redan är en levande legend och som kommer att vara det ännu mer om ett antal år”.

Oljekris

240-modellen utvecklas samtidigt med den första oljekrisen. Volvo har redan hunnit skrota två projekt som skulle efterträda 140/160-serierna: 1560 och 1720. Den senare skulle ha fått två olika axelavstånd, och det större pekade mot en stor bil, eventuellt försedd med V8-motor. En sådan bil hade naturligtvis kommit vid helt fel tidpunkt. Hösten 1974 kommer i stället 240 och 260, som båda till stor del baseras på föregångarna 140/160 och som ritas av designchefen Jan Wilsgaard.

Alla varianterna samtidigt

För första gången presenteras alla karossvarianter samtidigt: fyrdörrars 244 och 264, herrgårdsvagnen 245 och tvådörrars 242. Orsaken är att stora delar av karosserna från vindrutan och bakåt är desamma som i de sista versionerna av 140/164. Fronten är helt förändrad och klart inspirerad av säkerhetsbilen VESC (Volvo Experimental Safety Car) från 1972, inte minst stötfångaren av gummi fram. Den gör att 240 är 13 cm längre än 140. Också chassiet har gjorts om. Bakvagnen är modifierad, men framvagnen är helt ny med kuggstångsstyrning och fjäderben av McPherson-typ.

Nya motorer

Lösningen ger bättre plats för motorn och bättre möjligheter att fördela krockenergi. Den enklaste versionen 242/244/245 L får behålla B20-motorn från föregångaren, men övriga modeller förses med helt nya motorer. B21-motorn har fortfarande blocket i gjutjärn, men topplocket i aluminiumlegering och är av cross-flow-typ – insuget sker på ena sidan, avgaserna leds ut på den andra – allt för att ge lägre förbrukning och emissioner. Motorn finns i två versioner, B21A med förgasare och 97 hk och B21E med bränsleinsprutning och 123 hk.

En svensk-fransk V6:a

I 260-serien finns också en stor nyhet under huven: en V6-motor, utvecklad tillsammans med de franska tillverkarna Peugeot och Renault. Sommaren 1971 bildar de ett samägt bolag med Volvo, Société Franco-Suèdoise des Moteurs PRV – där de tre sista bokstäverna står för Peugeot, Renault och Volvo. De två franska tillverkarna har några år tidigare startat ett projekt som ska leda fram till en V8-motor, och tillverkar även några på prov, men enas sedan om att en V6 är det bästa alternativet.

I aluminium

I Volvos version är motorn på 2 664 cm3, är gjuten i aluminiumlegering och har våta cylinderfoder och halvsfäriska förbränningsrum. Cylinderraderna har varsin kedjedriven kamaxel och vinkeln mellan dem är 90 grader, vilket inte är optimalt för en V6-motor; 60 grader är bättre. Motorn väger dock bara 150 kilo, mindre än den nya fyrcylindriga motorn. Totalt finns åtta varianter av 200-serien, men under åren kommer en rad nya versioner, motorer och även två större ansiktslyftningar, årsmodellerna 1981 och 1986. Men redan hösten 1978 rättas en detalj till. Då sänks tröskeln till bagageutrymmet, som från början är högt och retar många kunder.

Ovanlig kupé

Bland de mer udda versioner som kommer genom åren finns den exklusiva kupéversionen 262 C, tillverkad av italienska Bertone. Av den blir det blir 6 622 bilar under åren 1977-81. Limousiner görs också, bland annat lyxiga 264 Top Executive och 264 TE och 245 T, som båda är förlängda med 70 cm. Bland nya motoralternativ kommer 1979 en sexcylindrig diesel som utvecklas tillsammans med Volkswagen, som också finns femcylindrig för vissa marknader. 
När 245 Turbo lanseras i USA 1981 är det marknadens snabbaste femdörrarsbil. Några år senare vinner Thomas Lindström och Gianfranco Brancatelli standardvagnsklassen European Touring Car Championship (ETCC) med en 242 Turbo.

USA tar rygg på 240

Men det är ändå avgasrening och säkerhet som 240 blir mest känd för, snarare än racingprestanda. Hösten 1976 levererar Volvo de första bilarna i 200-serien med lambdasond och trevägskatalysator, som minskar de skadliga gaserna kolväte, kolmonoxid och kväveoxid med hela 90 procent. Året efter får Volvo det amerikanska miljöpriset National Environmental Industry Award och 1978 utser California Air Resources Board (CARB) Volvo 240 till USA:s renaste bil. Ännu mer känd och respekterad blir 240 för sin säkerhet. Många av konstruktionerna i 200-serien kommer från säkerhetsbilen VESC från 1972.

Ny anläggning för krocktester

Det året inviger Pehr G Gyllenhammar en avancerad krocktestanläggning i Göteborg, som också ger värdefulla insikter om hur säkerhet ska konstrueras: säkerhetskaross, krocktåliga stötfångare, system som förhindrar att motorblocket pressas in i kupén vid en krock. Gyllenhammar har egen erfarenhet av det senare, efter en krasch med en Amazon. Senare kör Gyllenhammar själv flera 240-bilar, bland annat en röd 244 Turbo med röd inredning.

Bästa skyddet

I USA utför den amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten NHTSA en serie krockprov med 240 och ett antal konkurrentbilar och slår fast att Volvon ger det i särklass bästa skyddet för de åkande. 240 blir en normbil för det fortsatta arbetet med krocksäkerhet i USA. Resultaten får bilda underlag för de framtida säkerhetsbestämmelser som omfattar alla bilar som säljs på den amerikanska marknaden.

Prisregn

Volvo 240/260 får också en rad utmärkelser för sin säkerhet. Motormännens guldmedalj för dess varselljus och tvåkrets bromssystem med stegkolv och Don Safety Trophy i Storbritannien för trafiksäkerhetsfrämjande insatser och konstruktioner utöver lagstiftningen. Under fyra år i slutet av 1980-talet är Volvo 240 kombi den säkraste bilen i sin storlek i USA, enligt Highway Loss Data Institute (HLDI).

Boxy. Not sexy.

Volvo använder naturligtvis säkerheten i sin marknadsföring i USA. I skuggan av den snabba spridningen av aids lyder texten i en annons: ”Buy Volvos. They’re boxy but they’re good. We know they’re not sexy. This is not a smart time to be sexy anyway, with so many new diseases around. Be safe instead of sexy. Volvo – Boxy but good."

Kultbilar

Under slutet av livscykeln lanseras en rad specialmodeller, som blir kultbilar på flera marknader, särskilt 240 Polar i Italien. Volvo 245 blir till slut en symbol inte bara för märket Volvo, utan också för den svenska modellen. Den står för trygghet, pålitlighet och ansvar för säkerhet och miljö som ingen annan bil har gjort.

Efter 19 år och nästan 2,9 miljoner 240 bilar tillverkas den sista 1993.