Gå till innehåll

VESC

Vi rullar mot säkrare nivåer

Boken "Unsafe at Any Speed" av advokaten Ralph Nader blir 1965 starten för en het debatt om trafiksäkerhet. Frågan blir politisk, myndigheter inrättas och bilindustrin tvingas att ta säkerhet på allvar.

I USA får biltillverkarna statliga stöd för att ta fram konceptbilar – men Volvo gör en egen: VESC (Volvo Experimental Safety Car), som visas på bilsalongen i Genève 1972. Den blir en milstolpe, som placerar Volvo i en tätposition för bilsäkerhet. 

VESC innehåller teknik som kommer i bilar först decennier senare: krockkuddar, backkamera, låsningsfria bromsar och stötfångare utformade så att de åkande kan överleva en frontalkrock i 80 km/tim.

Det amerikanska transportdepartementet DOT (Department of Transportation) startar 1970 ett program för bättre krocksäkerhet i bilar. Det sker på initiativ från NATO, som på den här tiden vill ta sig an också sociala och civila frågor. Syftet är utveckla bilar med väsentligt högre säkerhet än de som säljs på marknaden, genom att specificera vissa nödvändiga egenskaper.

 

Kravlista

DOT formulerar därför en kravlista med 82 punkter till en konferens för säkerhet i experimentbilar, Experimental Safety Vehicles (ESV). Fortfarande hålls ESV-konferensen varje år. De första tillverkare som får i uppdrag att ta fram säkerhetsbilar är alla amerikanska – General Motors, flygplanstillverkaren Fairchild Hiller och American Machine&Foundry (AMF) – men också utländska tillverkare bjuds in och säkerhetsbilar tas fram av såväl Fiat som Mercedes.

Ligger före

När programmet startar har Volvo dock redan inlett arbetet med säkerhetsbilen VESC (Volvo Experimental Safety Car), som blir en sorts svar på vad som händer i USA. Bilen visas första gången på bilsalongen i Genève 1972, då också bilar som Ford Granada och Ferrari Dino 246 GTS har premiär. Med VESC ligger Volvo före i utvecklingen av säkerhetsbilar och uppfyller redan 70 av de 82 punkterna på den amerikanska kravlistan. Ofta är Volvos interna krav ännu hårdare. Vid rundslagning är Volvos krav exempelvis fyra gånger högre än ESV:s. På bara fyra punkter är ESV-kraven tuffare.

 

Tio exemplar

VESC är inte en enda bil, utan görs i tio exemplar, som till vissa delar har olika egenskaper och säkerhetslösningar. Projektet är både ett internt verktyg för att samla idéer och ett skyltfönster för omvärlden. Tre bilar byggs helt färdiga, medan resten av karosserna (som kommer från det nedlagda nybilsprojektet 1560) används för olika tester i Volvos säkerhetscentrum, som öppnar 1972.

 

Fångar stötar

Redan utseendet på VESC skvallrar om säkerhet. Bilen ska kunna skydda åkande vid en frontalkrock i 80 km/tim. Både front och bakdel konstruerade för att maximalt kunna ta upp krockenergi. VESC är därför lång, hela 552 cm. Den främre stötfångaren kan tryckas 18 cm bakåt innan karossen tar emot och bilen klarar krockar i 16 km/tim (10 miles per hour) utan skador, allt enligt amerikanska krav.

Taket håller

Dörrarna innehåller skyddande balkar, taket är gjort som en bur. Kravet är att bilen ska kunna landa på taket från 2,4 meters höjd utan att taket trycks in mer än 75 mm. Motor och växellåda tvingas ned under golvet vid en krock, dels genom en plåt, dels genom konstruktionen av det bakre motorfästet. Rattstången har en fjäder som gör att ratten blixtsnabbt dras 15 cm från föraren vid en frontalkrock. Nackskydd ligger dolda i framsätenas ryggar och hoppar upp vid en krock.

Backkamera 50 år före

De olika bilarna har också en hel del olika och unika lösningar. I en finns passiva bälten som dras åt automatiskt när föraren släpper handbromsen, i en annan finns krockkuddar både i ratten och handskfacket, någon har låsningsfria bromsar, i en annan finns backvarning. En bil har även backkamera, något som blir lagkrav i USA 2018 och i EU först 2021.

 

Älgtestet

Till skillnad från många andra tillverkare som presenterar säkerhetsbilar nöjer sig Volvo inte enbart med teknik för passiv säkerhet. Volvo ägnar stor omsorg åt att bilen också ska ha effektiva bromsar, ett tryggt och förutsägbart chassi och bra styrrespons, för att klara snabba undanmanövrar, ett moment som senare blir känt som ”älgtestet”.

200-serien följer

VESC har också strålkastarrengörare, något som tvärtom senare försvinner från många bilar. Mycket av det som visas i VESC kommer i Volvos produktionsbilar, med start i 200-serien som lanseras två år senare, 1974. Då har den extrema fronten hos VESC visserligen tonats ner, men dragen är omisskännliga – och framför allt blir 200-serien då en av de säkraste bilarna på marknaden.

 

Utställnings­översikt